72 timmar i Almedalen

Vad kan man åstadkomma på 72 timmar? Ingenting är den spontana tanken, en hel del känner jag när jag reflekterar en stund över de tre dygn jag spenderat här i Almedalen. Jag har lärt mig några nya saker, befäst kunskaper, fått skratta och gråta (se mina tidigare inlägg), träffat folk, gjort av med alla visitkort jag hade med mig (för få) och inte minst fått chansen att låta tankarna gå i fria banor!

Så imorse gick jag en sväng bort till församlingshemmet vid Visby domkyrka. Där utnyttjades samma 72 timmar på helt annat sätt. Professorn från Mälardalens Högskola Kaj Mickos har sedan i onsdags hållit ett 72 h Innovation Race. Två lag tävlar mot varandra och klockan om att gå från idéer till färdiga och sålda (!) produkter. Till sin hjälp har de varsin processledare och ett "backoffice" med specialister och experter på alltifrån patentansökningat till tekniska konstruktörer, industridesigners och marknadsförare.

Lagens uppgifter är att tänka fritt och drömma, sedan kan experterna hjälpa dem att göra dem realiserbara. Fascinerande! Kaj Mickos berättade för Stefan och mig om att detta var 15 gången han gjorde detta och att det varje gång, oavsett om det skett i Asien, SVerige eller Finland och om temat varit fritt eller styrt, resulterat i ett flertal färdiga produkter. När vi var där var en produkt redan såld och ett antal patentansökningar inlämnade! Och klockan visade att det var 7 h 20 min kvar.

Tog de tankar jag fick där med mig in i rummet när jag lyssnade på vårt eget seminarium om lönebildning. Kunde inte låta bli att jämföra den styrda men kreativa och målfokuserade processen hos Kaj Mickos med den den påtagligt långsammare och ibland rent idéfattiga process som finns i politik och organisationssverige. Jag tror vi skulle tjäna på att jobba snabbare ibland. 72 timmar kan räcka till mycket!

/Malin